2014-09-15, Metro, Böcker blir film

 

 

 

Årets stora litterära evenemang – bokmässan i Göteborg – är i full gång. Vilka nya böcker har potential att hamna på bioduken i framtiden? Wkd:s Johan Kellman Larsson pratade med en förlagschef, en bokagent och Metros filmrecensent – och bad dem kika i spåkulan.

 

”Vilken var bäst: boken eller filmen?” Jordens mesta popkulturgräl är inget nytt fenomen. Filmer efter litterära förlagor har producerats sedan Selma Lagerlöfs dagar (redan 1921 utkom Victor Sjöströms filmatisering av Lagerlöfs ”Körkarlen”). Men sedan adaptionen av J.R.R. Tolkiens ”Sagan om Ringen” har någonting ändå hänt. Hollywood har på allvar börjat se de kommersiella nyttorna med att skapa största möjliga förhandsigenkänning hos publiken – och därför har företeelsen börjat svälla betänkligt. I januari publicerade Buzzfeed en artikel med den symptomatiska rubriken: ”16 böcker du bör läsa innan de når bioduken i år.” På listan fanns romaner som ”Winter’s tale” (Mark Helprin), ”Gone Girl” (Gillian Flynn) och ”A long way down” (Nick Hornby). I och med succéer som ”Millenium” (Stieg Larsson) ”Låt den rätte komma in” (John Ajvide Lindqvist) och ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” (Jonas Jonasson) har trenden även satt sig i Sverige. Men vad händer när filmens originalmanus allt oftare får stå tillbaka för bearbetad skönlitteratur; finns en risk att filmkonsten urvattnas? Metros filmrecensent Elin Larsson har inget emot filmatiserade romaner. Men hon skulle hellre se att fler filmare skapade egna historier, istället för att kasta sig över var och varannan storsäljande bok.

 

– Bokstavstrogna tolkningar fungerar sällan på bioduken. De mest intressanta filmatiseringarna är tvärtom de där filmskaparen gjort berättelsen till sin egen, och förmedlar sin vision eller tolkning av den. Givetvis med kärlek till bokförlagan, säger Elin Larsson.

 

Igår drog årets största litterära evenemang igång: Bokmässan i Göteborg. Jaktsäsong för filmbolagen. Någonstans i boktravarna finns potentiella högvilt. Men enligt Elin Larsson handlar det för filmkonsulenterna om att verkligen fixera siktet, för att lyckas.

 

– Det finns flera exempel på böcker som blivit bra filmer. Men det finns många exempel på motsatsen också. Förhoppningsvis väljer en filmskapare att göra film av en bok av kärlek till boken, för att hen har sett något intressant där. Inte för att göra ytterligare en deckare som inte går att skilja från mängden, eller en komedi om svenskt medelklassliv.

 

Susanna Romanus är förläggare och publicistisk chef för skönlitteraturen på Norstedts. När jag frågar henne om aktuella romaner hon tror kan hamna på bioduken framöver, så lyfter hon särskilt fram författaren Kristina Sandberg.

 

– Jag hoppas verkligen att hennes serie ”Romanen om maj” blir filmatiserad. Det är en utmärkt skildring av Sverige och klassamhället som skulle passa väldigt bra som film. Här finns också mycket intressant kvinnohistoria.

 

Susanna Romanus nämner två andra mässaktuella författare. Dels Fredrik Backman, som är aktuell med boken ”Britt-Marie var här”. Produktionsbolaget ”Tre vänner” har redan köpt filmrättigheterna till hans debutroman ”En man som heter Ove”. Och så Maj Gull Axelsson – aktuell med romanen ”Jag heter inte Miriam.” I hennes fall hoppas Susanna på en filmatisering av ”Aprilhäxan”, som utkom 1997. Susanna Romanus framhåller också böcker som ”Händelser vid vatten” (Kerstin Ekman), ”Sonen” (Philipp Meyer) och ”Underdog” (Torbjörn Flygt). Hon understryker att samarbetet mellan filmbolagen och bokbranschen har ökat markant de senaste åren.

 

– Det är tydligt att filmbolagen börjat se den fulla potentialen i att förhandskratta framgångarna på det här sättet. Och konstigt är det inte när man ser vilka enorma framgångar många filmatiserade romaner haft de senaste åren.

 

Lena Stjernström, litterär agent på byrån Grand Agency, bekräftar den bild som Susanna Romanus målar upp: idag är filmbolagen och rycker i böcker redan på manusstadiet.

 

Lena Stjernström pekar ut ”Kaffe med rån” (Catharina Ingelman-Sundberg), ”Springfloden” (Cilla och Rolf Börjlind), ”Här ligger jag och blöder” (Jenny Jägerfeld) och ”Kvinnorna på stranden” (Tove Alsterdal) som romaner med stor filmisk potential. Om fenomenet böcker som blir film säger Lena Stjernström:

 

– Det är ingen trend.  Det är en genre.

 

 

 

© kellmanlarsson.se + Good Feeling Design 2014