2013-09-30, Metro, intervju: Fredrik Wikingsson

 

 

 

Fredrik Wikingsson är i höst kanske mer aktuell än någonsin tidigare. På måndag sparkar den nyblivne 40-åringen snart igång en ny omgång av ”Breaking News”, i Kanal 5. Johan Kellman Larsson tog en starkölslunch med tv- och podcastmakaren.

 

”China” på Ringvägen 110 jobbar onekligen med något som programledarduon Filip och Fredrik brukar framhålla som en viktig beståndsdel inom populärkulturen: Tydlighet. Restaurangen är – förstås – just en kines och så fort vi slagit oss ner på uteserveringen med en varsin tallrik fettdrypande asiatplock, som badar i sötsur sås, börjar Fredrik prata om den romantik som han tycker omgärdar just Kinakrogar och starköl.

 

Det är mer nervöst att intervjua dig än Filip, ni pratar ju hela tiden i podcasten om hur cynisk du är.

 

– Det där är en överdrift – for comic puposes! Filip försöker pådyvla att jag är en sociopat men sanningen är att jag är betydligt mer diplomatisk än honom. Han kan vända sig bort från den han pratar med och börja klia sig i skägget. Han gör ibland bort sig rejält i möten med andra, eftersom han inte förstår att han framstår som vidrig!

 

Men kan den där bilden kan vara en bakgrund till att Filip fick sommarprata på egen hand?

 

– Filip har fler intressanta personer i sin omedelbara närhet. Min familj är kanske Sveriges mest ointressanta. Jag tycker att det är fullt rimligt att han får sommarprata – men jag tycker även att det vore rimligt att jag får göra det på sikt!

 

När du arbetade på Veckorevyn i slutet av 90-talet, vem såg du upp till på den tiden – vem ville du vara?

 

– Jan Gradvall är det bästa svaret. Innan jag upptäckte Gradvall hade jag ingen aning om att det gick att leva på att recensera musik och skriva långa reportage om isvatten. På journalisthögskolan pratade lärarna bara om hur man skrev en ingress och vad nyhetsvärdering var för nåt. I någon mån vill jag fortfarande vara Jan Gradvall – det verkar härligt!

 

Du berättade i senaste podcastavsnittet om när du nyligen sket ner dig under en tv-inspelning – det är inget André Pops skulle dela med sig av?

– Nej, och det kräver jag inte av honom heller – då hade han inte vunnit Kristallen varje år. Man måste förstå att det nästan alltid finns ett sammanhang när jag berättar sånt där. Hade jag varit och tältat i skogen och gjort samma sak då hade det inte funnits någon kontrast, där är det kanske meningen att man ska skita på sig.

 

Nu ska jag ställa en fråga som du en gång ställde till Claes Elfsberg – har du provat narkotika?

 

– Jag har knarkat mer än Claes Elfsberg, så mycket kan jag säga. Dock inte på väldigt länge nu, eftersom det rimmar dåligt med mitt hypokondriska jag. Jag trodde alltid att jag skulle dö, så på det sättet var jag förmodligen landets sämsta narkotikatagare.

 

Har du någon gång blivit konfronterad för att du sågat någon i podcasten?

 

– När Filip ifrågasatte Johan Glans vid ett tillfälle… det blev ingen konfrontation men när Johan senare var gäst i ett av våra program så kan man säga att stämningen i rummet förändrades.

 

Ni gör just nu en podcast varje vecka, producerar en dokumentärfilm och programleder två tv-produktioner – hur mycket arbetar du?

 

– ”Breaking News”-veckorna är en smula hysteriska, men annars är det fullt normala arbetstider. Min farsa, som jobbade på fabrik, har slitit mycket hårdare än vad jag gjort. I jämförelse har jag haft en easy ride.

 

© kellmanlarsson.se + Good Feeling Design 2014