2013-11-01, Metro, intervju: Leif GW Persson




En av landets mest folkkära personer – Leif GW Persson – är aktuell med en ny deckare: ”Den sanna historien om Pinocchios näsa”. Wkd:s Johan Kellman Larsson träffade kriminologen och författaren över en spritlunch värdig en hjärtinfarkt.


”Mitt hjärta är inte alls bra, jag äter 80 tabletter om dagen.” Med tanke på Leif GW Perssons hälsa så borde han beställa quionoasallad och mineralvatten på valfri low carb-krog. Så blir det inte. ”Jag gillar ju att leva”, tillägger Leif. Vi ses på hans stammiskrog Operabaren, och när jag hör kriminologens beställning så börjar jag hoppas att måltiden ska serveras med en defibrillator. Förrätten består av rimmad lax, åtta skivor rostat bröd och en skål hovmästarsås. Till det tar han in sex centiliter rysk vodka och en stor tjeckisk starköl. Varmrätten: en monstruös laddning gräddiga kåldolmar, fem stora potatisar och en halv flaska rödtjut. Jag försöker hålla tempot. Klockan är mitt på dagen, en onsdag i oktober.


Vad tycker du om att bli intervjuad, kan du gilla det eller är det något du gör av plikt?


– När jag har skrivit en bok så har jag en skyldighet mot läsarna att ställa upp. Och det plågar mig inte särskilt heller. Det är roligt att du tar en nubbe. Fotografen kanske också ska ha en, för att bygga på sin konstnärliga gärning?


Du har sagt att det kostar på att skriva om din huvudperson, ärkesvinet Evert Bäckström?


– Det är en sorgesam jävel, ett riktigt arselhål. Men ska man göra karikatyr så måste man

någonstans gilla personen också. Han är mycket tacksam i en dramaturgisk mening. I

varje polishus så finns det en Evert Bäckström, och några har faktiskt ett jävligt högt

underhållningsvärde, mitt i alla hemskheter.


Din självbiografi ”Gustafs grabb” sålde sällsynt bra för att vara en biografi, en halv miljon exemplar, nästan lika många exemplar som Zlatans bok.


– Zlatan är lite speciell på det sättet, jag vet inte om det går att jämföra. Vet du hur många

exemplar Jan Guillous memoarer sålde? 35 000. Han är inte så glad i att höra det, men jag

tycker att det är ganska kul.


Alex Schulman berättade nyligen i sin talkshow att du hade bjudit honom på middag och…


– Sa han det? Det stämmer inte, det är ett rent jävla påhitt. Aldrig i helvete att jag skulle bjuda honom på nåt. Han sa också att du hade bjudit in honom att bevittna när du tog halvårets första sup, men när han avböjde så blev ni osams?


– Han måste vara sjuk i huvudet. Det är väl ingen som tror på det där. Har du hans nummer så ska jag ringa upp honom? Eller så åker jag hem till karln och piskar upp honom. Jag skiter i Schulman, han är ett kommatecken i världsalltet. Han är så jävla självupptagen att det trotsar all beskrivning.


Okej, vi lämnar det. Blev du förvånad när det amerikanska tv-bolaget Fox köpte  rättigheterna till Bäckström-böckerna?


– Mja. Det mesta som jag har skrivit kommer att bli filmatiserat, det vet jag. Bäckström heter numera Everett Backstrom och är detektiv hos Portlandpolisen. Men de kreativa detaljerna lämnar jag till juristerna, jag har totalt fyra olika agenter som sköter det där. Så länge det är rätt färg på pengarna är jag nöjd.


Du har flera barnbarn, hur trivs du i den rollen?


– De är lätta att muta, det räcker att sticka åt dem en glass så blir de vindögda. Jag gav en av pojkarna en eldriven traktor, och han blev så glad att han blev självlysande. Det är så klart fantastiskt att se, för jag blir lika glad jag.

       


© kellmanlarsson.se + Good Feeling Design 2014