2014-08-14, Metro, Ruben Östlund

 

 

 

Ruben Östlund är Sveriges mest omtalade filmregissör just nu. ”Turist” har redan haft stor internationell framgång. WKD:s Johan Kellman Larsson träffade Ruben Östlund för ett samtal om den nya filmen, krisen för kärnfamiljen och den svenska hederskulturen.    

 

”Den ska behandla vissheten om hur den borgerliga trygghetsideologin korrumperar människors känsloliv, urholkar dem, skrämmer dem”. Det är inte Ruben Östlunds ord. Det är vad Ingmar Bergman sa om sin klassiska tv-serie ”Scener ur ett äktenskap”, 1972. Men det skulle lika gärna kunna vara en beskrivning av Ruben Östlunds sorglustiga familjedrama ”Turist”. Det finns vissa likheter mellan de två produktionerna – och det är knappast en slump att internationella filmjournalister just nu beskriver Ruben Östlund som Bergmans arvtagare. Ruben Östlund säger rakt ut – vi sitter på en semestersömnig sylta på Södermalm i Stockholm och dricker en kopp kaffe – att syftet med ”Turist” är att öka skilsmässostatistiken. Kanske får han framöver göra som Bergman efter ”Scener ur ett äktenskap”, skaffa hemligt telefonnummer för att undslippa samtal från privatpersoner som vill diskutera sitt äktenskap.

 

– Jag tror att det är väldigt många människor där ute som är olyckliga i sina relationer. ”Turist” går att använda som ett relationstest. Man kanske kan komma till ett snabbare beslut om man ska vara tillsammans efter att man har sett filmen. Vi tycker att vi är moderna människor som intellektuellt kan se igenom den här sortens situationer och yttre krav. Men rädslan över att tappa ansiktet är så brutal och rollerna vi antar är så hämmande, säger regissören och viftar bort en spyfluga.

 

”Turist” handlar om en kärnfamilj på semester i de franska alperna och situationen som Ruben Östlund talar om är filmens nyckelscen. Pappa Tomas, mamma Ebba och de två barnen sitter på en uteservering med vykortsvy över en dalgång. Plötsligt lösgör sig en lavin från en bergsida. Patriarken Tomas lugnar familjen, ”Det är ingen fara, den är kontrollerad”, säger han myndigt. Men snart ser familjen hur snöskredet fortsätter uppåt – mot uteserveringen. Då väljer plötsligt Tomas – instinktivt och helt oridderligt – att överge sin familj. Han springer för livet. Men så skingras snöröken. Det visar sig att lavinen stannat. Tomas pjäxlufsar tillbaka, sätter sig och försöker ta vid som om ingenting hänt.

 

– Det här att pappan överger sin familj just när han borde stå upp för dem, kommer åt något som är så förbjudet att göra som man. Förväntningen på hur han egentligen skulle ha agerat. En kompis till mig tipsade om en sociologisk undersökning som handlade om vilka som överlever fartygsolyckor. Hederskodexen ”Kvinnor och barn först” eller att kaptenen stannar och sjunker med skeppet är en myt. De som överlever i störst utsträckning är män. När överlevnadsinstinkten slår till så överger man de kulturella förväntningarna. Det där belyser den hederskultur som finns i vårt samhälle.

 

Resten av ”Turist” verkar i kölvattnet av scenen på uteserveringen. Mamma Ebba som försöker förstå. Tomas tragikomiska försök att sminka över skammens brännskador på kinderna. Det odiskutabla sveket som ligger och bubblar – och som snart måste upp till ytan. Könsrollerna utkristalliseras. Familjen trasas sönder inifrån. När jag frågar Ruben om filmen är ett porträtt av den krisande kärnfamiljen (55 procent av alla äktenskap i Sverige spricker) får jag en grundlig genomgång av framväxten av begreppet kärnfamilj. Han menar att det skapats en övertro på denna konstellation vilket leder till en massa konsekvenser för de som inte lyckas leva upp till normen.

 

– Jag tittade på den senaste ”Apornas planet” igår med mina barn – och till och med aporna har en kärnfamilj i filmen! Man målar ständigt upp detta som en självklar förutsättning för att leva.

 

Hur mår svensk film?

 

– I relation till hur utbudet ser ut i resten av världen: jäkligt bra skulle jag säga. Det var väldigt kul att ”Återträffen” vann pris för bästa film förra året. Vi är ett av de mest intressanta filmländerna i världen just nu.

 

Regnar det förfrågningar från Hollywood, efter dina framgångar de senaste åren?

 

– Jag får manus skickade till mig hela tiden. Men egentligen är jag inte så intresserad av den grejen. Det finns inte ett sug att gå in i ett projekt bara för att det finns pengar och stjärnskådisar i rollistan. Kanske är det så att jag ska gå åt rakt motsatt håll nästa gång, och tar mig an ett riktigt litet projekt.

 

Det är 42 år sedan Ingmar Bergmans "Scener ur ett äktenskap" visades på tv. 3,5 miljoner människor såg det sista avsnittet i serien och demonregissörens önskan var att åtminstone några av dem efteråt skulle sätta sig vid köksbordet över en smörgås och en öl och faktiskt tala med varandra. Det funkade inte den gången. Som ett direkt resultat av Bergmans äktenskapsskildring skedde en – om ni ursäktar ordvalet – lavinartad ökning av skilsmässostatistiken. Nu erbjuder Ruben Östlund deras kids en ny chans.

 

 

© kellmanlarsson.se + Good Feeling Design 2014