2013-11-15, Plaza Deco, Vasco Trigueiros

 

 

 

Inom svensk arkitektur är Vasco Trigueiros just nu namnet på allas läppar. Plaza Deco tog en närmare titt på den svensk-brasilianske byggnadskonstnärens senaste inredningspärla – A-loft. En 350 kvadratmeter stor paradvåning i Stockholms innerstad.

 

Mitt under intervjun med Vasco Trigueiros så börjar jag tänka på Bob Dylan. När den svensk-brasilianske arkitekten beskriver hur han arbetar, inser jag nämligen att det finns flera distinkta beröringspunkter mellan hans arbetsmetod – och med många rockmusikers kreativa process.

 

– Jag älskar arkitektur. Och andra arkitekter. I våra projekt finns därför ofta hyllningar till kollegor. Det rör sig om små blinkningar. Ingen vill klä sig i en föråldrad kostym, men det är intressant att ta något gammalt och placera det i en ny kontext, säger Vasco Trigueiros.

 

Inom rockmusiken har man länge arbetat så här. Genom att sila influenser genom sitt eget filter, så föds något nytt. En detalj i Vascos arkitektbyrås senaste projekt A-loft, är ett bra exempel på detta. I den enorma vindsvåningen vid Nybrovikens strand – mitt på Östermalm i centrala Stockholm – finns en tydlig blinkning till den kände italienske arkitekten Carlo Scarpa. Det rör sig om ett litet fönster, en glugg, ut mot Strandvägen. På samma sätt som Håkan Hellström kan låna en textrad till en refräng från The Byrds.

 

– Vi gjorde en form och gjöt fönstret, precis som Scarpa. Fönstret är i veckad betong och skapar en helt egen skuggbildning. Det är inte utskuret, utan har lagts in som ett eget objekt.

 

Vi träffas på Vascos kontor på Östgötagatan, på Södermalm i Stockholm. Härifrån driver han byrån Trigueiros architecture som ligger mitt emot den kända designtrion Claesson, Koivisto och Runes lokaler. På bordet står rykande kaffe och kanelbullar. A-loft är – kort sagt – en modern paradvåning. Det är å ena sidan minimalistiskt och avskalat. Å andra sidan: mycket färg och markerade uttryck. Lokalen fungerade tidigare som kontor. Fastigheten delar innergård med anrika och exklusiva hotell Diplomat. Våningen, på 350 kvadratmeter, har en genomgående öppen planlösning. Loftets olika rumsligheter vävs samman av noggrant utvalda detaljer och material som man kommit överens om tillsammans med kunden, förklarar Vasco. Han beskriver A-loft som en lika delar ”tacksam” och ”enormt komplicerad” utmaning. Tacksamt för att potentialen var närmast oinskränkt: ett 350-metersloft med stora fönster. Enormt komplicerat – eftersom att rummet är 24 meter långt. Vasco valde att dela upp interiören på olika sätt, bland annat genom skjutdörrar.

 

– Det är som en stor – avlång – villa på taket i en otroligt häftig byggnad. Golven består av 18 meter långa plankor, så på det sättet har det varit ett minst sagt speciellt projekt. Vi funderade noga på hur vi skulle avdela våningen, hur stora rummen skulle vara och hur vi skulle skapa en funktionalitet. I slutändan blev det totalt fyra rum, med ett större rum i mitten. Som ett hus i huset, säger han på sin mjuka skånska.

 

Hur har samarbetet med kunden sett ut?

 

– Jag personligen har känt en samhörighet med kunden, Alexander. Han är ”selfmade” på samma sätt som jag. Dessutom hade han kunskap om och intresse för arkitektur, höga ambitioner – och medel att uppnå dem. Lägenheten betyder otroligt mycket honom. Det är ju hans juvel; hans fästning. Hemmet har förstås en väldigt stark symbolkraft.

 

– Det där är viktigt. Varför vinner fotbollslag ofta på hemmaplan? Hemma är lika med power. Det är tydligt i det här fallet, Alexander älskar sin våning, han växer i sitt hem.

 

Vad kan du berätta mer om A-loft?

 

– Det är en hybrid av många ismer, där vi har abstraherat mycket. Lägenheten får

 

ljus från så många håll, så själva planeringen var helt central. Det är mycket färg, men också många vita ytor. Där finns en samverkan, det vita binds samman av kulörerna. Vi klädde mittendelen i valnöt, för att förstärka volymen.

 

Inredningen är ganska expressiv i sin framtoning?

 

– Vi samarbetar gärna med kunder som vill ha något osvenskt, vilket väl betyder

 

ungefär… annorlunda? Så fort jag hör det ordet, osvenskt, så blir jag triggad. Med det sagt, förklarar Vasco, så har han börjat föredra svenska material.

 

– De flesta arkitekter vill blicka utomlands, men när det gäller material så tycker jag om att gräva där jag står. När jag som inte är helt svensk, och därför delvis har en annan blick, arbetar med svenska material, då händer något spännande.

 

Vasco Trigueiros föddes i Bulgariens huvudstad Sofia, men växte upp i Lund och Sao Paolo. Pappa var kärnfysiker. Mamma, en filmintresserad mikrobiolog. Vasco var länge inne på att själv arbeta med film, att bli regissör, men till slut insåg han att han ville ägna sig åt ”någonting mer abstrakt”. Han dras till japansk film och regissörer som är starka historieberättare; som Chuck Palahniuk och Stanley Kubrick. Han menar att det överlag finns många likheter mellan film och arkitektur.

 

– Det handlar om att förmedla någonting; skapa en berättelse som hänger ihop.

 

Arkitektens roll är väldigt otydlig i Sverige. Vår roll är att bygga hus, ja – men det är inte huvuduppgiften. Framförallt handlar det om att berätta något och genom den berättelsen vara med och forma samhället.

 

Vascos byrå Triguieros architecture firar i år tioårsjubileum. Byrån har uppdrag i bland annat Sverige, Storbritannien och Portugal och innefattar allt från privata villor, skräddarsydda inredningar, möbeldesign, bostadsområden och kommersiella projekt. Vasco säger bestämt att han aldrig tagit några brödjobb, utan konsekvent valt uppdrag som han brunnit för. Nu börjar det löna sig.

 

– Varje uppdrag har varit avantgardistiskt i någon mening. Men den balansgången är svår att vidhålla när vi har så många projekt som vi har i dag. Men jag försöker hela tiden styra det i rätt riktning. Vad är essentiellt för er som byrå?

 

Vasco funderar en stund. Skjuter upp glasögonen med pekfingret.

 

– Jag ser byrån som en skola, vi gör det tillsammans och vi är här för att hela tiden lära oss och utvecklas. A-loft är ett bra exempel på det. Eftersom projektet var så unikt fick vi ta ett steg i taget. Och våga experimentera med formen.

 

© kellmanlarsson.se + Good Feeling Design 2014