2015-03-01, Plaza Uomo, Giovanni Agnelli

 

 

 

Han chefade över Fiat-imperiet, var president över Juventus FC och umgicks med Andy Warhol, Jacqueline Kennedy och Henry Kissinger. Drygt tio år efter Giovanni Agnellis död talas det inte först och främst om den slipade företagsledaren Agnelli, utan om hans kläder. Uomo porträtterar stilikonen ”Gianni” – mannen som förkroppsligade det moderna Italien.

 

Sommar, 1962. Ett svartvitt fotografi. Bilden anses vara ett av de mest kända på Giovanni Agnelli. Man kan nästan höra hur industrimagnatens läderloafers klapprar mot den ugnsvarma strandpromenaden. På hans högra sida går Jacqueline Kennedy. De befinner sig i medelhavspärlan Ravello i södra Italien. Här på Amalfikusten, en av världens vackraste kustremsor, eskorterar Giovanni Agnelli Jackie under en solsemester hon gör utan maken John F. Kennedy. I efterhand går heta rykten i skvallerpressen om att ”Gianni” och Jackie haft en romans. Men orsaken till att fotografiet sprids är också Agnellis tröja i ”popover”-modell, med den öppna kragen. Ett slags helig graal inom manligt mode än i dag. På fotografiet har Agnelli något sturskt i blicken. Det här är hans tid. En mondän patriark i semesterchinos som är med och formar – och omformar – sitt älskade Italien. I New York Times nekrolog över Giovanni Agnelli, som publiceras i januari 2003 efter att 81-åringen insomnat i sviterna av prostatacancer, finns en mening som skulle kunnat fungera som en perfekt rubrik till det berömda fotografiet:

 

”Giovanni Agnelli blev sinnebilden för Italiens efterkrigsrenässans”.

 

Få italienare under 1900-talet har varit lika inflytelserika, stilbildande och imiterade som Giovanni Agnelli. Gianni hade allt: makt, pengar, status och stil. När den italienska tidningen Il Mondo i början av 1980-talet gjorde en undersökning om vem som hade mest makt i Italien, kom Agnelli på andra plats. Bara påven ansågs mäktigare. Men trots att Giovanni Agnelli är så omätligt betydelsefull och omskriven, framstår han som en gåta. Kanske för att han hade så många roller. Vem var den verklige Agnelli? En hårdför industriman? Extravagant strandplayboy och jetsetlirare? Fotbollsfanatiker? Aristokrat och miljardär med känsla för stil? Tydligt är att den mest framträdande delen av hans arv – ett drygt årtionde efter hans död – i huvudsak inte handlar om hans företagsstrategiska framgångar; som att han lyckades förvandla Fiat till en global industrijätte. Eftermälet kokas istället ofta ner till – just det – hans välskräddade garderob. En snabb googling guidar till färska artiklar med rubriker som ”Gudfadern av stil” (Wall Street Journal), ”Agnellis 10 bästa stildrag” (Esquire) och ”Den välklädde symbolen för det moderna Italien” (Sveriges Radio). Även efter sin död har Gianni fortsatt att toppa bäst klädda-listor världen över. Barnbarnet Ginevra Elkann, som idag driver ett galleri i Turin som är uppbyggt kring familjens konstsamling, sammanfattade sin farfars särskilda attraktionskraft för Wall Street Journal 2013.

 

– Han var speciell, karismatisk. När han kom in i huset så kunde man känna hur hela atmosfären förändrades. Det blev en spänning. När han var i närheten visste man alltid att något speciellt kunde hända.

 

Giovanni Agnelli föddes 1921 i utkanten av Turin, med en tung silversked i mun. Nedärvd makt. Familjen Agnellis unika status och förmögenhet bottnade i dynastins kronjuvel Fiat, som grundades av Giannis farfar (Giovanni Agnelli, även han) i Turin 1899. Barnbarnet utbildade sig till advokat vid universitetet i Turin, tog sin examen 1943 och fick då ett smeknamn som skulle följa honom resten av livet, l'Avvocato (Advokaten). Under andra världskriget tjänstgjorde Gianni i det italienska kavalleriet. Han skadade sig två gånger på den ryska fronten och sedan återigen i Nordafrika (där han körde en militärbil av märket Fiat). Enligt legenden skedde den tredje skottskadan inte på något slagfält utan i en fuktig och rökfylld bar i Libyen. Bakgrunden: ett bråk om en flicka. En tysk officer ska ha avslutat det hela genom att skjuta Agnelli i armen. Det var varken första eller sista gången Gianni drogs in i en stormig kärleksaffär; under sin livstid påstås han ha vänsterprasslat med kvinnor som Pamela Churchill Harriman, Elle MacPherson och Anita Ekberg. Efter kriget återvände Gianni till Turin och utsågs då till vice ordförande för Fiats styrelse.

 

– Jag började på toppen, brukade Agnelli ironiskt säga om starten på sin karriär.

 

Från 1966 och framåt basade han över familjeföretaget. Agnellis anställda skapade en slogan:

 

”Agnelli är Fiat; Fiat är Turin; och Turin är Italien.”

 

Det är svårt att greppa vidden av det kulturella och politiska inflytande som Agnelli hade i sitt hemland. Tänk er en korsning mellan Pehr G. Gyllenhammar och Lex Luthor, ungefär. I början av 1990-talet var varannan bil på de italienska vägarna en Fiat. Dessutom växte bilföretaget under Giannis ledning till ett gigantiskt industrikonglomerat med tentakler åt alla håll; vinproduktion, tidningar, flyg, kraftteknik och telekommunikation. Under Agnellis 30 år som Fiat-boss infogades dessutom Lancia, Maserati, Alfa Romeo och Ferrari under Fiats paraply. Ett tag kallades imperiet för ”en stat i staten”. Familjen ägde även fotbollslaget Juventus där Gianni var hederspresident mellan 1947-1954 (varje morgon klockan sex, var han än befann sig i världen, ringde han till klubben för att få höra det senaste om laget).

 

– Italienska regeringar kommer och går, men Mr Agnelli är en permanent institution i landet, sa den amerikanske utrikesministern (under Richard Nixon) och vännen Henry Kissinger vid ett tillfälle.

 

När Italiens silverhårige nestor gick i graven 2003 var han god för två miljarder dollar. Barnbarnet John Elkann ärvde styret över Fiat medan Lapo Elkann övertog garderoben. Visionären Agnelli är borta, men hans välskräddade ande hänger kvar. Troligen har inte en dag passerat sedan den storvulna begravningen i Turin 2003, utan att hans glamorösa livsstil och stilbildande look omnämnts i modetidningar runt om i världen. Med sina kostymer från den italienska skräddaren Caraceni och brittiska Huntsman – samt gärna handsydda loafers från det italienska skomärket Car Shoe – förkroppsligade han det moderna Italien. Hans världsvana men avslappnade elegans passade lika bra på kontoret som för en Dry Martini-lunch på segelbåten. Giannis mest imiterade stildrag? Att bära armbandsuret – ofta en Omega eller en Patek Philippe – på utsidan av den stärkta manschetten. Gianni hade, enligt egen utsago, inte tid att dra upp skjortärmen. I dag är detta en vanlig syn bland Italiens näringslivstoppar och på modeskapare som Maurizio Corneliani. Andra stiltrender som Gianni kickstartade var att låta slipsens kortare del fladdra fritt; att inte knäppa button down-knapparna på sina skjortor; och att bära kängor eller loafers till affärskostymen. Författaren och journalisten Taki Theodoracopulos – som ingick i Agnellis närmaste krets – sa till Wall Street Journal 2013:

 

– Gianni var elegant och bar sina kläder på ett vackert sätt. Han skulle ha blivit en bra dansare, eftersom han var byggd som en pojke, med smala axlar. Sättet som kläderna satt på honom – det var precis som designern hade föreställt sig.

 

Agnelli var mästaren av ”Sprezzatura”. Det vill säga någon som behärskar reglerna men som medvetet väljer att bryta mot dem med en viss finess. Taki Theodoracopulos igen:

 

– När han inte var perfekt klädd, då var det medvetet. Den sneda slipsen, den oknäppta skjortan – ingenting var en slump. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt, det var en utstuderad tillfällighet, vilket gjorde det än mer elegant.

 

När man tittar på bilder på l'Avvocato blir en annan sak tydlig: han står för en oefterhärmlig och tidlös estetik. Det spelar ingen roll om det är bilder från 60-, 70-, 80-, eller 90- talet; placera hans kostymer i nutid och de skulle ha fungerat precis lika bra. Dagen efter Giannis dödsbesked dundrade italienska tidningar:

 

”Italiens siste kung är död”.

 

Landet sörjer fortfarande numero uno. Tillsammans med en hel modevärld.

 

 

 

© kellmanlarsson.se + Good Feeling Design 2014