2013-07-15, RUM, Johan Paju

 

 

 

Johan Paju, 45, är Sveriges mest erkända landskapsarkitekt. Han brinner för hållbarhet och skiljer ogärna på olika sorters arkitektur. RUM besökte hans kontor i Stockholm och pratade landskaplighet, takparker och sambandet mellan naturnära stadsmiljöer – och välmående.

 

Ett kalkstenshus på Gotland. Ingen el, inget vatten. Tio veckors sommarlov. Så spenderade Johan Paju sin barndoms somrar.

 

– Vi följde naturens rytm. När ljuset inte räckte till för att läsa längre så gick vi och lade oss. En bättre landskapsutbildning går knappast att få.

 

Jag träffar Johan Paju – landets mest renommerade landskapsarkitekt – i Vasastan i Stockholm. Paju Arkitektur och Landskap är inhyst tre våningar upp i det gamla Enkehuset, på Norrtullsgatan 45. Ute är det försommarvarmt. Kontorets fönster står på vid gavel.

 

– Ett drömprojekt som vi hållit på med i sju år är två fiskestugor i massivträ nära Vindelälven, i Lappland. Tänk dig två ekologiska landskapshotell – med ett genomgående non-inclusive-koncept. Gästerna får fånga sin egen mat i det vilda. Det som händer i en sådan miljö är att stressen försvinner, magsyran går ner. Du lägger undan mobilen. Uppväxten på Gotland fanns i mina tankar när vi utformade idén.

 

Johan Paju pratar i ett rasande tempo, han hinner bara ta små klunkar kaffe innan han skyndar vidare. Samtidigt är han grundlig. Nog märks det att han till vardags inte bara arbetar med det egna kontoret – utan även som lärare vid arkitekturprogrammet på KTH. Efter att han jagat ut en av sommarens första getingar från kontoret, så ger han mig en detaljrik genomgång av sin syn på landskapsarkitektur. Det är tydligt att Johan Paju värdesätter ett historiskt perspektiv. Namn som Gunnar Asplund, Ragnar Östberg och Ralph Erskine svischar förbi. Ett ord han återkommer till är ”landskaplighet”.

 

– Landskapsarkitektur är ett undflyende fält. Det viktigaste är att ha ett landskapligt perspektiv. Det finns så otroligt många definitioner av själva ordet landskap. Den allra bästa preciseringen är kanske: helheten.

 

Han understryker att han egentligen inte vill skilja på olika typer av arkitektur.

 

– Det finns bara bra och dålig arkitektur. All bra arkitektur handlar om att förstå sin omgivning, och att bygga i samklang med naturen, säger Johan Paju och fingrar på kaffekoppen.

 

Paju Arkitektur och Landskap arbetar för tillfället med en rad prestigefyllda projekt. En stadspark i Wien, nämnda landskapshotell i Lappland, en exklusiv privatvilla i Stockholm av John Pawson och ett område för 200 sommarhus i Turkiet. Bland mycket annat. I flera av projekten är landets mest framstående arkitekter inblandade, bland annat Thomas Sandell och Gert Wingårdh. Den senare är involverad i ett pågående projekt som Johan Paju gärna lyfter fram lite extra. En takpark – mitt i Stockholm City.

 

– ”Wingårdharna” håller på med en om- och tillbyggnad av en av Stockholms största kontorsfastigheter, på Sveavägen i Stockholm. Taket är två gånger så stort som Hötorget.

 

Tanken är en takpark med ekologisk mångfald; en landskapsträdgård med olika utsikter, öppningar och rum. En plats för informella möten, med en svårslagen utsikt över huvudstaden. Projektets förebild? Berömda High Line Park i New York.

 

– Innan High Line Park renoverades så var den platsen bara en övergiven järnväg. En vild flora hade vandrat in på platsen, och den skötte sig själv. Det där ville vi ta fasta på, säger Johan Paju.

 

Takparken, som kommer stå färdig nästa vår, är anlagd med svenska naturliga arter; en rikblommande torräng, en krattskog och en fruktlund. Projektet är typiskt för det sätt som Johan Paju arbetar på. Bygg efter naturen – inte människan, framhärdar han.

 

– För tio år sedan var det knappast någon som brydde sig om miljö. Idag är det ett söndertrasat begrepp. Vår grundfilosofi är att vi ska göra så mycket som möjligt av så lite som möjligt. Vi föreslår alltid hållbara material. Kan vi inte stå för produkten så ritar vi den inte. Herregud, vi måste ju kunna se våra barn i ögonen. Om det går åt helvete med jorden om 50 år, då kan vi i alla fall säga att vi gjorde vad vi kunde.

 

Ett annat typiskt Paju-projekt, som kontoret arbetar med tillsammans med arkitekten Gustav Appell, är Stockholms nya galoppbana . Den blivande anläggningen i Önsta, i Upplands-Bro utanför Stockholm, kommer att ersätta den befintliga galoppbanan i Täby. Arbetet har sin utgångspunkt i placeringen av publikområde, stallar och parkering.

 

– Vi vill utvidga och på bästa sätt utnyttja och utveckla den fina parkmiljö som ligger där. Och göra den till ett besöksmål.

 

Vad är då vikten av grönområden i bostadsområden, villakvarter, städer? Svaret är glasklart. Att människan mår bättre av att vistas i naturnära miljöer råder inga tvivel. Här är forskarna överens. Ingemar Norling, tidigare verksam vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har i sin forskning visat att en naturbaserad livsstil är den bästa försäkringen för ett friskare liv. Trötthet, värk, koncentrationssvårigheter, ångest och depression minskar när vi rör oss i naturen. Enligt Norling är medvetenheten om naturens och trädgårdens betydelse för hälsa av största vikt för samhällsplaneringen i stort. Johan Paju hänvisar under vår intervju till andra forskare som visat på sambandet mellan växtliv – och välmående. Samtidigt är han tydlig med att det krävs framsteg.

 

– Jag vill inte vara någon domedagsprofet, det är ju skittråkigt. Men ska vi fixa det här så måste vi tillbaka till ett brett landskapligt tänkande. Och där spelar arkitekturen en viktig roll. Vi måste bli långsiktiga igen. Ändra attityd.

 

Johan Paju tar en klunk av kaffet. Koppen är efter en och en halv timme fortfarande halvfull. Kontorets miljöaktivism bygger på något väldigt enkelt, säger han:

 

– Vi tänker efter ordentligt innan vi påbörjar varje nytt projekt. Ingen vinner på kortsiktiga lösningar.

 

© kellmanlarsson.se + Good Feeling Design 2014